Ja, jösses kan man instämma i. Resultatet var en överraskning, men Roslagen vann välförtjänt. Bolbol spelade riktigt bra i början tills knäna tyvärr sade ifrån och tog av förståeliga skäl kål på löparvilligheten. Mohamed spelade bra och hade Mr Nick med sig, men fåtalet slarvfel mer än Labite avgjorde till den sistnämndes fördel. Matchen hade ett högt underhållningsvärde där båda spelarna visade skön bollkänsla och som bonus demonstrerade Mohamed med några väl valda exempel att med ett par raska kliv kan man ta vilken boll som helst. Dylan - Romain såg inledningsvis ut att bli en seg historia, men allt eftersom matchen gick kunde en viss stigande frustration anas hos Dylan samtidigt som Romain inte verkade nämnvärt ansträngd, utan snarare helt avslappnad. Ett tag undrade jag om inte båda spelarna hade behövt en väckarklocka; Dylan för att vakna och Romain för att inte somna. I sista matchen skulle Amr Mansi vinna enkelt mot Calle, eller...? Nja, det enda Calle behövde göra var att spela i lugn och ro utan press. Amr gjorde en del enkla slarvfel som tyvärr straffade sig i slutändan och Calle kunde ta en mycket meriterande seger. Slutsatsen blir att ett mentalträningsläger skulle kanske vara en idé för delar av Intersquash. Nåja, vi som var på plats fick ändå god underhållning, även om vi inledningsvis trott och senare hoppats på ett annat slutresultat. Samla ihop styrkan och ta nya tag i helgen! /Johan
3 kommentarer:
Jösses!
Ja, jösses kan man instämma i. Resultatet var en överraskning, men Roslagen vann välförtjänt. Bolbol spelade riktigt bra i början tills knäna tyvärr sade ifrån och tog av förståeliga skäl kål på löparvilligheten. Mohamed spelade bra och hade Mr Nick med sig, men fåtalet slarvfel mer än Labite avgjorde till den sistnämndes fördel. Matchen hade ett högt underhållningsvärde där båda spelarna visade skön bollkänsla och som bonus demonstrerade Mohamed med några väl valda exempel att med ett par raska kliv kan man ta vilken boll som helst. Dylan - Romain såg inledningsvis ut att bli en seg historia, men allt eftersom matchen gick kunde en viss stigande frustration anas hos Dylan samtidigt som Romain inte verkade nämnvärt ansträngd, utan snarare helt avslappnad. Ett tag undrade jag om inte båda spelarna hade behövt en väckarklocka; Dylan för att vakna och Romain för att inte somna. I sista matchen skulle Amr Mansi vinna enkelt mot Calle, eller...? Nja, det enda Calle behövde göra var att spela i lugn och ro utan press. Amr gjorde en del enkla slarvfel som tyvärr straffade sig i slutändan och Calle kunde ta en mycket meriterande seger. Slutsatsen blir att ett mentalträningsläger skulle kanske vara en idé för delar av Intersquash. Nåja, vi som var på plats fick ändå god underhållning, även om vi inledningsvis trott och senare hoppats på ett annat slutresultat. Samla ihop styrkan och ta nya tag i helgen!
/Johan
Skicka en kommentar